Inlägg

Imorrn bär det hemåt

Vilka veckor vi har haft.
- regn två dagar.
- blåsigt de flesta
- soligt de flesta
- lite kallare än vanligt vid denna tiden. Greta har rätt. Miljön spelar in
- varmt nu i Camps Bay.
- oxfilé 14 dagar
- alkohol 17 dagar
- bakfull 2 dagar
- åkt uber två gånger - smidigt som tusan
- nära döden-upplevelse två gånger
- tränat fem gånger
- viktuppgång, ja.
- bott på sex ställen
- vill vi åka hit igen? Ja.
- ölagt pengar? Ja
- myggbiten? Ja
- träffat ljuvliga människor? Ja
- bästa stället denna resa? Camps bay!

Snart tre veckor

Längtar jag hem? Nä, men jag längtar efter köttbullar, sås och potatis. Man borde skämmas. Vi har ätit supergod mat hela tiden.
Gubben har varit lite dålig. Feber och magsjuka ett par dagar. Jag fick säkert nån gluten i mig i början så jag mådde illa.
Igår kväll fick jag ont i vänster sida, typ vid äggstockarna. Lite feber inatt och fortfarande ont. Dock ingen feber att tala om.

Idag har vi anlänt ett fint litet ställe strax utanför Kapstaden, 7 km typ.
Lite tricky att ta sig hit eftersom vi körde lite fel, men vi kom fram.
Har fått ett underbart rum med en utsikt man bara kan drömma om.
Det är en bit att gå ner till stranden och restaurangerna. Det är inga problem. Hem är värre. Uppppppför som heter duga.
Min klocka tror att jsg tränar.



Adrenalin

Bild
Igår var vi på eftermiddagssafari.
Vi såg elefanter, zebror, elands (en sort hjort av det större slaget) och en Flodhäst. Galet.
De hade inte sett den på sex månader och visste inte om den levde.
Vi såg den på avstånde men Israel körde ner med oss dit och vi stannade jeepen. Den kom närmre och närmre. Öppnade gapet och skrapade med ena frambenet började gå mot oss. Israel bankade med handen i jeepen. Den stannade upp och tittade på oss. Sen gjorde den samma sak igen och Israel också. Den stannade. Det enda jag tänkte, var tar jag vägen? Vi lämnade och då var han fem meter ifrån oss. Galet. Galet.
Sen fick vi vända och köra tillbaka igen för att komma upp på farbar väg. Efteråt berättade Israel att det där med att banka två gånger brukar funka, den tredje inte. Då vet de att det är fejk och går till anfall.
Jo, flodhäst dödar mest människor i hela Afrika.



Stellenbosch

Bild
Middag under äldsta trädet i stan.
Spier. Gör vin som du kan köpa på systemet
Ljuvligt ställe med supergod mat
Bild
Middagen igår på Cape to Cuba. Gott.
Bräddfyllda glas. 30 pengar, dvs 17 spänn för ett glas vin

Vad lycklig man kan bli

Bild
Väskan är återfunnen. De ringde från Kastrup i går em och undrade var jag var. De skulle genast lämna över till Turkish airlines.
I förmiddags skulle vi ge oss ut på byn, men tänkte fråga i receptionen om de kunde ringa flygplatsen. Då säger killen, Vi har en väska här som kom igår....bingo....det var min som stod där. Sen är det ju konstigt att de inte meddelade mig att den var här. Mitt namn står ju skrivet på den.
Nå, skönt att slippa behöva ge sig ut för att handla kläder som man inte vill ha. Här i byn finns det mest flower power-kläder och dåligt.
Idag har vi mest gått och strosat. Badade i poolen nu i eftermiddag också. Härligt.
Imorrn ska det enligt utsago bli regn. Vi får väl se.
Jag har i vart fall bokat en swedish massage kl. 10. Det till det facila priset av 250 spänn för en timme. Flott ställe dessutom. Inne på ett femstjärnigt hotell.

Poolen. Ljuvligt skön
Drink. Cape to Cuba. Där ska vi äta ikväll
En del av frukosten. Bomben kallad.

Borde fattat

Men det är fan inte lätt.

Det började med att vi vid incheckning fick nr 13...och enligt seatguru finns inte nr 13 på det flyget. Nå, damen vid disken är lite upptagen men checkar in oss. Innan hon hinner få på min tag så åker väskan iväg. - Jag fixar detta säger hon. Hon ringer till nån som konfirmerar att de har en rosa väska med mitt namn på. Hon printar tagen och jag får kopian. När vi lämnar är hon redan på språng. Fan vet vart?
Ombord till Istanbul. Betalat extra för glutenfri mat.....No way. Det hade de missat.
Kommer till Istanbul och maken har fått ett samtal.
- var är ni? Vi har en väska här med namnet Birgit skrivet på samt det här telefonnumret.
Försöker ringa. Ingen svarar. Nåväl, det är ju sent.
Kommer till Cape Town.
Rapporterar att väskan är försvunnen. Den är i Istanbul säger kvinnor bakom disken. Nä säger jag. Omöjligt med tanke på telefonsamtalet jag fick på natten.
Efter några timmar på plats ringer SAS i Danmark och undrar var vi är. De har en väska som är min och…