Time flies away

Och så gör också jag snart. 

Fyra dygn här nere och två dygn i luften och på flygplatser. Ja, vad gör man inte för solidariteten. 

Har haft några fina möten och besök här även om det inte blev som jag tänkte från början. Men, det är väl det som är charmen också. 

Igårkväll skulle jag ha en middag med två av mina bästa vänner, men fick ställa in den. Skit kändes det. Har under några dagar känt som om en förkylning eller nåt är på gång. Alla här nere har flunsan eller är förkylda. Det är ju vinter. Igår efter mötet med OPC, frös hela tiden, så blev jag febrig, fick huvudvärk och kände mig allmänt helkass. Har sovit väldigt orolig inatt. Vaknade tidigt och magen levde verkligen sitt eget liv. Sprang var tionde minut. Vatten. Men, lyckligt lottat så tog jag min medicin som jag blivit ordinerad och den har hjälpt bra. 

Hade ett möte idag, av den känsliga sorten, med ett fack som inte är erkänt men som har många bra idéer och jobbar mycket för sina medlemmar. Ordförande var mycket sympatisk. Ni kanske har hört talas om massakern i Marikana 2012? Om inte så får ni googla

Kunde dock inte låta dem ta ett kort av oss tillsammans eftersom det kan användas fel. Ja, ni har väl läst om Hamren och Sundhage. Kan väl också nämna att regeringen i Sydafrika har sagt att en svensk kvinna har nästlat sig in i en fackförening och håller på att stjälpa hela landet. Nej, det är inte jag. Och nej, hon håller inte på att stjälpa landet. Han som sa det, känner jag, och för en massa år sen blev jag utkörd från hans kontor......så man får vara försiktig. Fast å andra sidan har jag minsann dansat med honom också.

Nu sitter jag på flygplatsen. Mår hyfsat bra. Längtar hem. Längtar till semestern. Längtar till barnbarnen. En vecka till att jobba så, sen är längtan över. Eller rättare sagt, då börjar man längta till nåt annat. Låt oss leva i nuet. Nu tar jag ett glas bubbel och skålar för fred, frihet och alla människors rätt till lika värde och till bubbel.