Sicket mög

Kan man tycka att man har ont i en tand utan att man egentligen har det? Fast egentligen känns det på hela den sidan? Kan det vara tanden som inte finns längre? Kan det vara en inflammation som inte har läkt sen operationen? Ja, frågorna är många men inga svar. Kanske jag skulle gå till tandläkaren, men där har jag precis varit. Två gånger. Först i slutet av oktober när de tog bort den brutna tanden. Andra gången för ett par veckor sen när jag gjorde den vanliga undersökningen. Då var allt bra, inga hål eller nåt annat konstigt, eller jo, det fattades ju en tand, men snart ska det dit ett implantat. Dessutom har jag en tid till käkkirurgen i Kstad i början av januari. Åh, jag vet inte vad jag ska göra. Har en kur penicillin som jag skulle kunna börja med men om jag gör det nu, så slutar jag med dom mitt i Bryssel. Då kanske jag får ont när jag är där. Gudars skymning, veligheten är stor och plånboken snart tom. Ondheten får väl avgöra. Tills dess får jag knapra alvedon och ibumetin.
Nu är i alla fall, enligt maken, snart allt färdigmålat. Det fattas bara ett slag till i hallen och ett på det grå i "biblioteket". Imorgon så, och sen kan alla prylar som vi ska ha, sättas på plats. Målaren, förresten, tyckte att det var ett supersnyggt trappräcke och jag håller med honom. Finaste jag sett, med en industritouch över det, om ni förstår vad jag menar.
Förresten, jag ska nog börja jobba med Ryssland igen. Afrika? Jo, det fortsätter jag med. Det är ju "Mitt Afrika".

Vy från ett hotell i St. Petersburg tagen när jag var där för ett par år sedan

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Läkaren avklarad

Lögn i helvet

Klippning och käkkirurg