Som en gammal tant

Ja, det är jag ibland. Åtminstone när det gäller förvaring av min dagliga dos av medicin. Jag har en doselett eller vad det nu kan heta. Måste hålla reda på att jag verkligen tar dom när jag ska. Imorse blev det nog lite galet. På kvällen lägger jag alltid ut morgondagens tabletter på diskbänken. Tyckte väl att det var en för mycket men tänkte väl ungefär så här; Jaha, där ligger en extra tablett. Närsynt som jag är så kunde jag bara konstatera att båda var små och runda. Jag orkade inte ta fram glasögon och båda pillerburkarna för att närmare ta reda på vad det var. Jag bestämde mig bara för att det var vätskedrivande tabletter och en mer eller mindre kunde väl inte skada? Ville ju inte slänga någon heller. Så här i efterhand kan jag nog konstatera att det var en som stämde och att den andra var en insomningstablett. Det tog inte lång stund efter frukost förrän jag kände mig något vansinningt trött. Jag har ju ändå sovit ganska gott inatt. Nån timme senare så var jag nästan lamslagen och förstod fortfarande ingenting. Efter en halvtimme i solen, som för övrigt sken ovanligt starkt och varmt, så stod jag inte ut längre. Jag gick upp för att vila en stund. Slocknade som en gammal tv och vaknade två och en halv timme senare. Då fick jag bokstavligen dra mig upp ur sängen. Då, först då begrep jag att det nog var en sömntablett jag tagit tidigare på morgonen.
Därför har det väl inte blivit så mycket gjort. Hade bestämt att fönstrena skulle putsas. Det går inte att se ut genom dom om solen skiner, och det gör den ju. Det får bli imorgon istället.
Längtar efter min lilla fis. Har kollat lite bilder på Fridas blogg idag och sett en del bilder både på henne. Sötaste i världen.