Olika människor

Varje gång man reser så träffar man många roliga, udda och trevliga människor. En del otrevliga också förståss, men inte så ofta och inte denna gången. På väg ner och på planet till London så hamnade jag bredvid en kvinna från New York. Hon började, precis som amerikaner gör, prata direkt. Hon var 58 år, såg ut som 38, ogift och hade inga barn. Hon var psykolog, hade ett hus strax utanför Manhattan, värt ungefär fem miljoner men hade bara en miljon i skuld. Hon röstade på Obama i senaste valet men visste inte hur hon skulle göra nu i november. Det slutade med att jag fick hennes visitkort och blev hembjuden till henne närhelst jag har vägarna förbi. Det är väl trevligt. På nästa sträcka hade jag sällskap med en vit kvinna från Sydafrika. Hon var också politiskt i intresserad. Arbetade som lärare och gillade det mycket. Världens bästa land sa hon, och jag är benägen att hålla med. På flygplatsen i Johannesburg i går kväll, kom jag i slang med en Sydafrikan som skulle till Europa och köra motorcykel. De var tjugo killar som skulle åka runt i Tyskland, Österrike och Schweiz. Han var också fantastiskt trevlig. Sträckan Johannesburg - London bjöd på en herre utan hår och utan skägg. Däremot så var han ovanligt snuvig. Så till den milda grad att han hela natten har snörvlat, snörvlat och vridit på näsan och torkat av den, ömsom med handen och ömsom med skjortan. Det var inget kul. Nu sitter jag i alla fall på tåget. Här sitter jag själv i denna vagnen. Det enda sällskapet är jag. Jag både luktar illa och ser illa ut. Förmodar att de flesta skulle göra det efter 27 timmars resande utan vare sig dusch eller annat hygieniskt. Jag är därför glad att ingen annan har mig som sitt sällskap.