Kloker, trötter, blyger, glader...

Jag kan lätt identifiera mig med alla dessa figurer. Förmodligen de övriga också men minns inte vilka de är.

Allt emellanåt så känner jag mig ganska klok. Vettiga inlägg i debatter och någorlunda tänkande i konsekvenser efter tagna beslut. Vad händer sen? Varför? Kan man göra på annat sätt? Jodå, ibland provpratar jag också. En form av att försöka förankra nya idéer utan att riktigt lyckats analysera dom innan. Det brukar bli rätt bra.

Trötter. Är ett typiskt jag-drag just nu. Så ända in i helvete trött. Brist på ledighet är nog en bidragande orsak och i kombination av telefonenslutaraldrigattringa och heller inteallamejlssombombaderar.

Blyg? Jag? Jo, jag är blyg innerst inne. Det går över om man övar. Vilket jag tvingas göra hela tiden.
Så, det är förmodligen den karaktär jag är minst.

Glad. Japp. Som en spelevink mest hela tiden. Det är viktigt att kunna visa känslor och empati. Jag tror att människor som för det mesta är arga och sura också har svårt att visa empati. Riktig empati. Gentemot människor som mår in i helvete dåligt. Den värmen är viktig att visa. Det skapar en tillit och kanske lite glädje hos den andre. Även hos mig.

Igår var jag först hos sjukgymnasten och på kvällen körde jag ett body-balancepass. Ja mycket gick bra. Mycket gick mindre bra. Ljumsken gör mer ont. Är kanske inte så bra att förlägga det till samma dag.

Var hos läkaren och kollade nacken igår. Det är nog bara en muskelskada som kommer att försvinna. Kan ta lite tid bara.
Hon testade mitt blodtryck också. Pissigt. Nog om det.

Iveskärfamiljen har varit hemma hela helgen. Så himla mysigt har det varit. Badat. Fikat. Ätit gott.
Myst.