Heart hospital i Pretoria

Det har väl inte undgått någon att Nelson Mandela är väldigt sjuk. Hans liv uppehålls just nu av maskiner och alla väntar på är familjen ska ta besked om att stänga av dom. 
Vi i workshopen, IF Metall, SSU, NUMSA (metallfacket) och NUM (gruvfacket) bestämde att vi skulle åka till sjukhuset för att lämna en blomma och visa vår respekt. 
Jag har aldrig sett så många journalister och fotografer samlade på ett och samma ställe. Hundratals. 

Vi hoppade alla ur bussen . En kille från NUM tog min hand och tillsammans gick vi mot platsen där man kunde lägga en blomma. På ett ögonblick var vi omringade av fotografer. Allt från Reuters till kinesiska, sydafrikanska och europeiska nyhetsbyråer. Vår grupp (ca 30) började ungefär samtidigt sjunga och dansa som bara afrikaner (och en svenska efter mycket övande) kan. Ännu fler fotografer sprang fram. De måste ha tyckt att det var fascinerande att svart och vit, hand i hand sjöng och dansade och på det sättet visade sin kärlek till Mandela. Det var verkligen en upplevelse utan dess like. Så känslosamt. Så underbart och verkligen ett minne för livet. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Thumbs crossed

Bild
Imorgon ska jag bara hem. Har sovit utan syrgas inatt och det har gått bra.  Facetimeat med Nea och My idag. Skönt att se dom små liven. Nu är hon inte så tannalös längre lilla My. Men det var en ny som var lös! Morfar fick inte dra ut den till jul. Hittat en kompis här. Vi satt och pratade tills halv elva igår kväll. Pratat imorse också. Trevlig kvinna i 65-årsåldern. Hon har en inredningsbutik i Karlskrona.  Stackarn hon har varit mycket sjuk i sitt liv. Reamutism sen barnsben. Lederna äter upp sig själv. Nu ligger hon inne för fjärde gången på två månader för hjärtsäcksinflammation och vätska i lungorna.  Men, hon är positiv trots allt. Två och en halv vecka till jul. Hujedamig, hur ska man hinna med.  Gunilla Manntavla. Min utsikt i två veckor nu
Läs mer

Sista dagen arbetad innan semestern

Det ska faktiskt bli skönt med fyra veckors ledighet. Det enda vi har bokat är en natt på Eriksberg med en femrättersmeny. Vi hade tur. Fick paketet för halva priset, dvs 2850:- Ett veckoavslut i Malmö blir det också tillsammans med dotter och sambo. I övrigt inget bestämt. Det blir en hel del träning tänkte jag. En dag i veckan där jag ska tillåta mig att äta och dricka utan att räkna kalorier.  Har tagit test för antikroppar genom jobbet. Och nej, jag har inte haft Covid-19. Än.
Läs mer

Långt emellan inläggen

Bild
Men det är det inte med träningen. Fyra tuffa spinningpass på fem dagar och jag är jäkligt mör i benen. Gubben och jag har börjat att deffa. Betyder att man ska äta minst två gram protein per kilovikt man väger. Det är supersvårt att få i sig det genom att äta kyckling, ägg, fisk och sånt bara. Har fått lägga till två proteindrinkar per dag för att komma nära mina 140 jag ska ha. Deffa är att man går ner i fett men behåller musklerna eller ökar på dom. I vilket fall som helst så har vi gjort en plan för varje dag i veckan. Nå, vi ska köra juni ut sen ska det bli spännande att se vad man kan göra med en gammal kropp. Mitt blodtryck är ju för jävligt. Blir dock bättre efter jag kört ett tufft pass. Trodde det var onormal men det är så det ska vara har jag läst mig till. Borde rimligen betyda att jag skulle behöva köra tre fyra pass per dag för att ha ett vettigt blt. På jobbet är det upp och ner. Lite lugnare nu tycker jag. Några jobbar hemifrån. Jag vill undvika det så länge j
Läs mer