Nygamla livet åter

Ja, i går började jag mina sunda livsvanor igen. Känns bra. Det är så lustigt. Jag har gått upp 1,5 kilo och känner mig precis lika tjock som när jag startade resan i januari. Självklart är jag inte dummare än att jag begriper att det är 18,5 kilo däremellan, men känslan är så. Tror att jag lider av något syndrom. 

Idag ringde en kompis och kollega från Sydafrika. Ska egentligen börja med att säga att han skickade ett mejl till mig tidigare och var orolig för att jag var sjuk. Jag träffade honom dagen efter eländet där nere. I mejlet skrev han att jag måste sluta med min diet eftersom jag var i ett förfall lika som Greklands ekonomi. Skrattade gott åt det. 

Idag ringde han och ville veta hur det är. Jag berättade att jag var mycket bättre och han konfirmerade att jag lät mycket starkare på rösten. Än en gång påpekade han att det fick vara nog med bantandet. Kvinnor ska vara frodiga. I Afrika ska de äta mycket kött och pap. Basta. För några år sen hörde jag att befolkningen i Sydafrika hade det tredje tjockaste folket. På grund av pap. Det är en en majsgröt fylld av kolhydrater. Nej tack, säger jag. Vill varken bli tjock igen eller äta pap.

Han är för rolig min kompis. 

Imorgon blir det utbildning för våra resurspersoner i projekten. Ska bli intressant. De vet inte om att det blir språktest. Inger vetenskapligt, utan mer för att se hur det går ute i världen för dem.

Köpte en ny fuktighetskräm på Sturup. Jättebra. Kan ha både morgon och kväll. Köpte även en jacka till guben där. Snygg som rackaren.