Återigen en skitnatt
I ordets rätta bemärkelse.
Började igår eftermiddag, nån timme efter middagen, men förmodar att det har varit därför jag sovit så dåligt. Kroppen hade på känn att den skulle bli sjuk.
Sprungit en till två gånger i timmen, minst. Till slut fick jag lägga mig på soffan, både för att jag inte orkade upp och ner för trappan men också för att gubben skulle få någon ro. Nu skriver jag eftermiddag och fortfarande är det inte bra om än inte lika frekvent på långa vägar.
Är SÅ trött på detta och känner mig helt maktlös. Jag kan inte göra ett skit för att det ska bli bättre. Jag äter bra. Jag tränar. Jag dricker i princip nästan ingen alkohol. Stressar minimalt. Men trots detta så lever magen och tarmarna sitt eget liv. Känns hopplöst.
Hoppas jag kan resa till Stockholm imorgon bitti, men tills dess måste jag vila mycket och sluta skita, för att tala klarsrpåk.
Kommentarer
Skicka en kommentar